Lanikai beach
Lanikai beach.
Inga turister, turkosfärgat vatten och underbar sand. Det enda som saknas är den perfekta brännan och den kommer jag sakna i hela mitt liv så det där lär jag väl få lära mig att leva utan.
.
The pillboxe's hiking trail, LANIKAI!
Shit vad jag är ur form.
Idag har vi varit iväg och vandrat en utav O'ahu's m å n g a hiking trails. The Pillboxes är enligt alla en utav de lättare varianterna, så jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig när vi kör nästa ställe. Stup och bergsklättring? Lianer och vattenfall? Vi får väl se om jag överlever helt enkelt! Hur som helst var utsikten helt fantastiskt. Bilderna gör inte utsikten rättvisa whatsoever, men eftersom att ni inte är här med mig så får jag väl försöka i alla fall. Jag är glad att jag tog med mig mina träningsskor för jag hade a l d r i g velat göra det här med flip-flops. Haha. Efteråt käkade vi shaved ice, helt klart ett underskattat - och nyttigare - alternativ till glass. I'm out, peace!
.
En parkerad Ford av model äldre
Just det!
Vi såg en cool car dagen innan 4th of July.
.
Uppdatering
Aloha!
Jag lever och har alla lemmar i behåll efter timmar på flygplan och brända vänsteraxlar. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja faktiskt. Allting har gått i ett skulle man väl kunna säga, samtidigt som jag har gått in i någon slags konstig jetlag-mode. Som svensk är jag, som alla vet, en person av stort kontrollbehov. Jag gillar inte spontana idéer som till exempel "we're going to Diane's for bbq in 15 minutes". Amerikaner verkar gilla att planera allt eftersom. Dessutom pratar dom hela tiden, verkligen non-stop. Som svensk, återigen, känns det konstigt att inte ta en paus mellan varven. Ni vet, när man kan andas i lugn och ro och slippa tänka på nästa samtalsämne. Amerikaner verkar fungera tvärtom. Oh well, de må vara patriotiska, högljudda och lite extra allt men samtidigt helt underbara.
Entrén till Grandma Kay's hus.
"The house of the setting sun"
.
